Karin Hedström

Jag är biträdande överläkare på Bröstsektionen, Verksamhetsområdet Kirurgi, Södersjukhuset och doktorand vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet. Min forskning fokuserar på kliniska utfall efter bröstcancerkirurgi och framförallt utfall efter att ha drabbats av postoperativt serom. 

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, i Sverige diagnostiseras cirka 9 000 kvinnor varje år. Mortaliteten har minskat och den förbättrade prognosen är sannolikt relaterad till tidig upptäckt och framsteg i den adjuvanta behandlingen. Även om bröstbevarande kirurgi är det vanligaste ingreppet vid bröstcancer, genomgår nästan en fjärdedel av patienterna fortfarande mastektomi. En av de mest rapporterade komplikationerna efter mastektomi är serom och incidensen efter mastektomi varierar i olika studier upp mot 90 %. Serom är en serös vätskeansamling under hudlambåerna efter operation, och kan delvis bero på en akut inflammatorisk reaktion på grund av det kirurgiska traumat. 

Serom är ofta lindrigt, ger inga besvär och kräver ofta ingen åtgärd, men hos en del patienter kan det bli ett långdraget tillstånd som kräver upprepade interventioner. Serom, om det behöver tappas, kallas klinisk signifikant serom och kan leda till komplikationer såsom fördröjd sårläkning, infektion, smärta, behov av reoperation och sämre kosmetiskt resultat. Dessa komplikationer kan i sin tur försena viktig adjuvant behandling som cytostatika och strålning.

Min avhandling syftar till att identifiera patient- och behandlingsrelaterade faktorer som ökar risken för att utveckla kliniskt signifikant serom efter mastektomi för bröstcancer. På sikt hoppas vi kunna bidra till utveckling av effektiva strategier för att förebygga serombildning. För den enskilda kvinnan innebär detta förhopningsvis färre återbesök, mindre subjektivt obehag och smärta, samt minskad risk för fördröjd onkologisk behandling.