Varför behövs djurförsök? Medicinvetarna #184
De vanligaste försöksdjuren på Karolinska Institutet är möss, råttor och zebrafiskar, ibland förekommer också försök på primater. Hör forskarna förklara varför det ännu inte går att ersätta alla försöksdjur med alternativa metoder. Vi pratar om de tre R:en som står för reduce-refine-replace, och så blir det reportage från zebrafiskfaciliteten. Avsnittet publicerades 19 november 2025.
Försöken att minska antalet djurförsök har pågått i många år, och AI har gett nya möjligheter. Men än är vi långt ifrån en verklighet där alla djurförsök kan ersättas med alternativa metoder.
– När det kommer till att studera fysiologiska effekter som gäller hela kroppen så har vi ännu inget substitut, säger Martin Bergö, professor och prorektor på Karolinska Institutet.
Begreppet de tre R:en, som i reduce-refine-replace, är en världsomspännande princip som funnits sedan 1959 och syftar till att inga djurförsök ska göras om det finns alternativ, eller om de inte är nödvändiga. All forskning som innefattar djurförsök är också strikt reglerade i Sverige, och måste föregås av en ansökan om etiskt tillstånd.
Zebrafiskar har visat sig vara väldigt tacksamma för forskning eftersom deras yngel är helt transparanta. Forskarna kan alltså i mikroskop direkt se hur olika celler förflyttar sig i kroppen. Det finns flera zebrafiskanläggningar i Sverige, den på Karolinska Institutet är en av de största.
Lars Bräutigam är senior forskningsinfrastrukturspecialist och föreståndare för zebrafiskfaciliteten som KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna besökte för en tid sedan.
Karin Loré är professor i vaccinationsimmunologi med inriktning mot det medfödda immunsvaret vid institutionen för medicin, Solna. Hon forskar om hur immunförsvaret reagerar på vaccinering och hur skydd mot infektionssjukdomar byggs upp. Särskilt fokuserar hon på hur nya immunstimulerande substanser, adjuvans, kan ge starkare svar. På sikt hoppas hon att kunskapen ska bidra till vaccin mot sjukdomar som HIV/AIDS och malaria.
Karin Loré är en av de forskare som behöver primaterna på Karolinska Institutet för att komma vidare i sin forskning. I grunden handlar det om att makakernas immunsystem är så likt människans att de kan ge svar som vi inte annars kunde ha fått. Att vetenskapen så snabbt kunde få fram vaccin mot covid-19 är ett exempel på när djurförsök på apor var helt centrala.
– Det är extremt sällan som vi ser biverkningar på makarna efter vaccinering. När vaccinen kommit så långt i kedjan så de testas hos oss har sådana vaccin sorterats bort, dessutom är makaker lite mer robusta än människor. Den stora nyttan är framförallt att analysera om vaccinen fungerar i människoliknande immunförsvar och över tid, kliniska doser, administrationssätt, genetisk spridning, säger Karin Loré.
Photo: Lars BräutigamDjurförsök på Karolinska Institutet
På KI bedrivs grundforskning för att förstå biologiska mekanismer, ta fram nya behandlingsformer och utveckla vaccin. Inom flera sjukdomsområden behövs fortfarande djurförsök för att få ny kunskap.
Photo: Erik CronbergNationell webbplats om djurförsök
Djurförsök.info är en webbplats från Vetenskapsrådet. Här hittar du fakta och information om den forskning som kräver djurförsök och varför den gör det, samt om arbetet med att ersätta, förfina och minska antalet djurförsök.
Photo: Annika af KlerckerAtt hitta alternativ ligger i tiden
Försök på djur är en del av den medicinska forskningen. Men arbetet med att minska antalet djur, förbättra teknikerna och ersätta djurförsök med andra metoder pågår hela tiden. Möt tre forskare som berättar om alternativa metoder.
Lyssnarfrågan #49: Hur farligt är rött kött egentligen?
Sonen tränar och menar att han behöver äta mycket rött kött för att bygga muskler. Men stämmer det, undrar mamman.
– För gemene man så ger en normalvarierad kost enligt rekommendationerna tillräckligt proteinintag. Att rött kött ökar risken för sjukdom på gruppnivå vilar på en gedigen forskningsgrund, framförallt ökar risken för tjock- och ändtarmscancer, säger Emilie Helte, postdoktor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
I sin forskning undersöker hon bland annat hur olika faktorer i kosten och dricksvattnet påverkar hälsan. Hör henne reda ut varför konsumtionen av rött kött bör hållas nere och vad man kan ersätta det med i KI:s populärvetenskapliga podcast.
Dessutom i avsnittet: Lars I Eriksson, anestesiläkare och professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, ger svar på frågan om det stämmer att rödhåriga behöver mer narkosmedel.
Photo: Cecilia OdlindHur stoppa kolorektal cancer?
Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär. Men en utmaning kvarstår: att upptäcka cancern i tid.
Photo: Andreas AnderssonKan narkos vara farligt?
För knappt 200 år sedan genomfördes den första sövningen av en människa. Sedan dess har metoderna för narkos förfinats och är idag mycket säkra. Hör professor Lars I Eriksson berätta hur det går till när man blir sövd och vilka biverkningar som ibland kan uppstå under och efter narkos.
Photo: Miriam MosessonHur bygga muskler?
Proteintillskott behövs sällan, när du äter eller tränar spelar oftast inte så stor roll för muskelbyggandet och det är aldrig för sent att börja träna. Tvärtom är det kanske ännu viktigare när du blir äldre. Hör forskaren Tommy Lundberg varför du ska styrketräna och hur. Dina gener och vilken typ av muskelfibrer du har kommer spela roll.
Photo: TT,Science Photo LibraryProteinerna som fixar (nästan) allt
Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar.