HÄMI: Buller och ljudmiljöer - exponeringsstudier
Nationell kartläggning av trafikbuller vid bostad – Inventering och metodutveckling
Uppföljningar av trafikbullerexponering vid bostäder i Sverige har under de senaste 25 åren gjorts ungefär vart femte år. Resultaten från hittills genomförda kartläggningar har visat sig innehålla betydande brister. 2021 gjordes därför en förstudie[1] om hur de återkommande beräkningarna av exponering för trafikbuller kan förbättras och även bli mer jämförbara över tid. Parallellt utarbetades ett förslag till strategi för hur man kan bedöma och kvantifiera hälsopåverkan av trafikbuller på nationell nivå[2].
Båda rapporterna kommer utgöra ett viktigt underlag vid genomförandet.
En central del i projektet är att utveckla och fastställa en metod som går att upprepa av olika utförare och därmed säkra en mer effektiv och långsiktig miljöövervakning. Det ger en kontinuitet och bättre möjlighet att jämföra resultat mellan varje inventering. I projektet ingår även att undersöka möjligheterna och skapa förutsättningar att utvidga inventeringen till att omfatta fler parametrar än mest exponerade fasaddel, som exempelvis övriga delar av bostaden inklusive tillgång till tysta sidor. Det ger möjlighet att utvärdera framtida bullerexponering med olika scenarion inklusive förändrad fordonsflotta.
Det finns en bred samsyn bland berörda om såväl nytta som utvecklingsbehov av att återkommande ta fram en nationell trafikbullerinventering vid bostad. Myndigheter använder kartläggningarna både som underlag och vid måluppföljning. Resultatet från den utvidgade inventeringen kommer utgöra ett viktigt underlag för hur arbetet med att motverka negativa hälsoeffekter från omgivningsbuller fortskrider, och för att följa hur och var exponeringen förändras över tid.
Ett parallellt projekt inom HÄMI under 2023, Kartläggning av ljudmiljö i natur- och rekreationsområden, har vid genomförandet anpassats till arbetet med denna exponeringskartläggning.
Delar av projektet samfinansieras med Trafikverket vilket möjliggjort en utökning av uppdraget till att även omfatta bland annat fördjupad beskrivning av metoder för hälsoeffektberäkningar samt översyn och förslag till uppdatering av beräkningsverktyg för hälsoeffektberäkningar.
[1] Bullerkartläggning inom den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI)
[2] Strategi för bedömning av hälsopåverkan av trafikbuller i Sveriges befolkning
Kartläggning av ljudmiljö i tätortsnära rekreationsområden och stadsparker
En kartläggning av ljudmiljö i stadsparker och tätortsnära rekreationsområden pågår under 2025, med publicering 2026. Kartläggningen innebär ett komplement till tidigare publicerad kartläggning av ljudmiljö i natur- och rekreationsområden Nationell kartläggning av ljudmiljö i naturområden
Ljudmiljön i rekreationsytor är en ofta försummad kvalitetsaspekt. För att kunna fungera som område för avkoppling och rekreation behöver ljudsituationen vara acceptabel. Projektet kommer ge ny kunskap om tillgång till grönytor, även avstånd från bostad till närmaste rekreationsyta med god ljudmiljö undersöks och jämförs med befintlig kunskap om avstånd mellan bostad och grönyta.
Som ett underlag används resultaten från Nationell kartläggningen av trafikbuller vid bostad som publiceras våren 2026. Det innebär att delar av exponeringskartläggningens resultat behöver bli klar innan kartläggningen i stadsparker m.m. kan slutföras.
Publiceras 2026.
Ljudnivå utomhus vid skolor och förskolor vid utevistelseytor och invid fasad
Barn och ungdomar är en skyddsvärd grupp som tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskola och skola. Ljudnivån i dessa miljöer har därför betydelse för barnens utveckling och lärande, deras sociala kontakter med jämnåriga och vuxna samt för hälsa och trygghet. Buller kan medföra kroniska effekter för barnens kognitiva utveckling, minne och läsutveckling. En så bra ljudmiljö som möjligt bör eftersträvas både vid nyetablering och när åtgärder vidtas vid befintliga skolor.
Trafikbuller på skolgårdar har på senare tid fått ökad uppmärksamhet. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning med riktvärden. Vägledningen togs fram 2017 och reviderades 2022. I projektet kommer skolans byggnadsår och eventuella skillnader i hänsyn till ljudnivån vara en del av analysen.
En allmänt accepterad uppfattning är att ljudnivån 50 dBA alltid bör uppnås vid någon del av varje skolas utevistelseyta, dvs. vid avgränsade delar av skol- eller förskolegården. Inventering på nationell nivå om hur stor andel skolor som inte uppfyller acceptabel ljudnivå enligt ovan har inte gjorts tidigare.
Som underlag för undersökningen används resultaten från Nationell kartläggningen av trafikbuller vid bostad som publiceras våren 2026. Det innebär att delar av exponeringskartläggningens resultat behöver bli klar innan kartläggningen vid skolor kan slutföras.
Som ytterligare underlag i kartläggningen används även tidigare genomförda inventeringar av kommuner, Trafikverket, Trafikförvaltningen.
Publiceras 2026.