Grundandet och dess kontext – KI:s historia

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nulla ut fermentum massa. Cras id nulla lectus. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit.

Lade förslag om inrättande av fältläkarskola i Stockholm

Grundartrion Foto: N/A

Även om det vid den här tiden inte fanns något universitet i huvudstaden som kunde utfärda medicinska examina kom det i praktiken att etableras något som kan liknas vid en medicinsk fakultet. Utbildningar i anatomi och kirurgi översågs av Collegium Medicum respektive kirurgsociteten, och från 1749 till 1761 besattes professurer i anatomi, obstetrik, kirurgi och naturalhistoria knutna till Collegium Medicum.

1752 öppnade dessutom Serafimerlasarettet på Kungsholmen. Till dess förste överkirurg utnämndes Olof af Acrel (1717–1806), mannen som kallats svensk kirurgis fader. Som de flesta andra kirurger hade han fått merparten av sin utbildning i utlandet, och han hade slipat sina praktiska färdigheter som regementsfältskär på den franska sidan i det österrikiska tronföljdskriget 1740–48. Hans avhandling om sår från 1745 har kallats den svenska kirurgins första vetenskapliga verk.

Acrels strävan efter att reformera kirurgin och ge den en starkare förankring i tidens vetenskap är en viktig omständighet kring Kis senare grundande, och hans ställning i Stockholms medicin och politik var stark. Hans installationstal vid kungliga vetenskapsakademien, publicerat 1746, bar titeln ”Om inrättandet av sjukhus etc osv”. I talet gjorde han klart att ett välfungerande lasarett, utöver att tillhandahålla behandling och vård av sjuka, skulle vara en plats för medicinsk undervisning:

”Läkare kan skaffa sig erfarenhet vid sjuksängen och göra sina iakttagelser vid sjukdomens utbrott … eller genom obduktion av kroppen då den lett till döden.”

Detta blev vad som skedde vid Serafimerlasarettet, om än inte i den omfattning som hade behövts. Redan 1754, bara två år efter grundandet, blev det obligatoriskt för alla tjänstgörande provinsialläkare och regementsfältskärer att, utöver genomförda medicinstudier vid något av universiteten, ha tjänstgjort vid Serafimerlasarettet.

Läs mer

Olof af Acrel – Svensk kirurgis fader

"Afhandling om hushållningen till siös", av Arvid Faxe Foto: N/A

På detta vis, i och med Acrels och andras strävan, de stockholmsbaserade collegium medicum-professurerna, och införlivandet av Serafimerlasarettet i läkarutbildningen, blev Stockholm – avsaknaden av universitet till trots – den svenska medicinalpolitikens faktiska maktcentra. Detta befästes ytterligare ju längre 1700-talet led. År 1797 uppgick Kirurgsociteten i Collegium Medicum, och utbildningarna samlades under en och samma huvudman. Nu började också universiteten – särskilt det i Uppsala – i allt högre grad betraktade det Stockholmska medicinalväsendet som ett hot mot deras medicinska utbildningsmonopol.

Samtidigt gjorde en rad bittra krigserfarenheter att fler röster höjdes för en omfattande reform av rikets medicinalväsen. 1700-talets krig med Ryssland – Hattarnas krig 1741–1743 och Gustav III:s ryska krig 1788–1790 – präglades av enorma förluster och ofattbart lidande, mycket tack vare den undermåliga sjukvården i fält. Bristen på organisation, kunniga fältskärer och läkemedel ledde till återkommande utbrott av tyfus, skörbjugg och andra sjukdomar, vilka skördade ett stort antal liv och kraftigt försvårade den svenska krigsinsatsen. Under kriget 1741–1743 beräknas cirka 18 000 soldater ha dött enbart av tyfus. År 1790, vid slutet av det senare kriget, rapporterades från flottans högkvarter i Karlskrona att minst 26 000 personer låg sjuka i tyfus och att minst 10 000 hade dött. De läkare som försökte råda bot på situationen kom inte stort lindrigare undan. Majoriteten insjuknade även de och flera av dem dog.

Av de medicinare som nu höjde rösten med krav på reformer, hade flera egna erfarenheter av krigssjukvårdens fasor och tillkortakommanden. I rapporter, skrivelser och avhandlingar framhävdes med emfas att den ohållbara situationen måste åtgärdas. För att klara läkartillförseln under krigsåren 1788–1790 hade flera tillfälliga initiativ tagits, varav många gick ut på att snabbutbilda gymnasister och annonsera efter utländska fältläkare. I Stockholm inrättade Collegium Medicum ”kirurgiska skolan”, som producerade 96 fältskärsbiträden, och vid Uppsala univeristet utexaminerades 45 dito från den provisoriska ”kirurgiska läroanstalten”.

Vidare läsning

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit.
Donec finibus enim in mollis ornare.
Curabitur tristique metus eget tristique posuere.

Travenfeldts förslag och institutets instiftande

ink läkarnas tillskyndan sept 1809
Utskottsförslag 24 mars 1810
Läkakommiteen 24 maj 1810
Kom betänkande 9 juli 1810
17 november krig m England Napoleon
13 december kungliga brevet

Provisoriet 1810-15

hantverksmässig krirurgi def borta
Stockholm professorerna konsoliderade
Brett intag för tiden
Namnet spretar men landar i mediko-ch inst
Provisoriskt reglement
Provisorisk fältläkarutbildn sommaren 1811 111 extra elever
1813 nya reglemente ger fastare ramar examination flyttas till inst och collegiate blir mer av ämbetsverk
Redan här inleds striden med förslag om disputationer som avvisas
De flesta fortsatt univ stud som ta kit mag efteråt då det går fortare. Dock så att bart sagt alla hör det IOM krävs för befattning q
Från 1812 övergår seraf tvång till kir mag tvång
Det blir alltså inte så militärt som man kunde tro vilket är intressant

Reglementet 1815

första fast
Här lägggs nu hela utbildningen vid inst
Här blir även kirurger leg läkare

Byggnadskommittéerna

20 juni 1815 byggnadskommitté ordförande jb bernadotte
Kommittén förslår inköp av glasbruket men förordar annan plats för garnisonssjukhus detta var kronprinsens uppfattning och läkarna gick med på det trots betänkligheter om avstånd
12 sept 1816 sjöflytten och samlingarna som sjönk
19 nov 1816 besluta konung ritningar tillsätter kommitté och budget för byggnation och flytt
Under 1817 inreddes de nya lokalerna och det var färdigt vid årets slut

Institutet får sitt namn

4 feb i en skrivelse om labutrustming o dyl hemställdes om att får inskriva karolinum eller karolinska institutet och året 1816 över dörren till auditoriet
Beslutet blir Karolinska institutet och namnet växlar därefter mellan det och Karolinska med kir vilket sedan blir de officiella

Rektor Hagströmer och de första professorerna

Argumenterar för dyl position redan sept 1811
Tas up igen 1816 och hagströmer (adlad 1812) blir inspektor 19 november 1816
Undervisning vidgas genom rättsmed obduktioner feb 1821 och vaccinationsträning vid barnbördshuset 1822
Första stud för 1820
Utbildning: sund koll beslöt 1817 att vanliga föltoperationer - bråckskärning pulåderunderbindnimg trepanation och amputation ska vara obl vid examen