Att välja åtgärder

När förbättringsområden har identifierats behöver skolan välja vilka åtgärder som ska genomföras. Förbättringar kan ligga på olika nivåer i organisationen och kräva olika mycket resurser och samarbete. Ofta är det effektivt att börja med sådant som arbetsgruppen själv kan påverka, eftersom det gör det lättare att komma igång och skapa konkreta förbättringar i vardagen

Välj åtgärder som passar egna kontexten

När ni väljer vilka åtgärder som ska genomföras är det viktigt att de utgår från den egna verksamhetens behov och riskområden. Åtgärderna bör därför baseras på resultat från kartläggningar, till exempel enkäter eller riskbedömningar. Genom att välja insatser som är relevanta för den lokala arbetsmiljön ökar sannolikheten att de adresserar faktiska problem och leder till förbättringar i verksamheten.

Matcha åtgärder med relevanta risker på skolan

Olika riskfaktorer i arbetsmiljön är kopplade till olika typer av hälsoutfall. Därför är det viktigt att välja åtgärder som riktar sig mot de risker eller problem som faktiskt sticker ut i den egna verksamheten.

Forskning visar till exempel att riskfaktorer som höga krav i kombination med låg kontroll i arbetet , långa arbetstider, obalans mellan ansträngning och belöning samt mobbning är särskilt kopplade till högre nivåer av depression och ångest på arbetsplatsen. Andra riskfaktorer, såsom psykologiska och emotionella krav i arbetet, lågt socialt stöd och bristande uppskattning eller belöning, är mer direkt kopplade till utmattning och utbrändhet. Det finns också riskfaktorer som kan påverka flera olika former av psykisk ohälsa, till exempel otrygghet i anställningen, låg möjlighet att påverka sitt arbete eller hot och våld i arbetet. Det är därför viktigt att matcha de åtgärder som planeras med de risker eller hälsoutfall som identifierats i skolans kartläggning, så att insatserna riktas mot de problem som är mest relevanta i den egna verksamheten.

Välj aktiviteter som kan göra något åt

När förbättringsområden har identifierats är nästa steg att välja vilka åtgärder som ska genomföras. I praktiken kan förbättringar ligga på olika nivåer i organisationen och kräva olika mycket resurser, samarbete och planering.

Vissa åtgärder kan genomföras direkt i arbetsgruppen. Dessa kallas ofta vardagsförbättringar och handlar om mindre förändringar i arbetssätt eller rutiner i det dagliga arbetet. Andra förbättringar kan handla om att utveckla arbetet mer systematiskt på den egna arbetsplatsen, till exempel genom att justera rutiner eller följa upp arbetsmiljöarbetet mer strukturerat. En del frågor kräver samarbete mellan flera funktioner eller arbetsgrupper. Då kan tvärfunktionella förbättringsgrupper behövas för att arbeta vidare med frågan. Slutligen finns förbättringsområden som kräver nya arbetssätt, strukturer eller processer på en mer övergripande nivå i organisationen. I många fall är det effektivt att börja med de förbättringar som arbetsgruppen själv kan påverka. Det gör det lättare att komma igång och skapa konkreta förändringar i vardagen.

Potentiella fallgropar

I arbetet med att ta fram och genomföra förbättringsåtgärder finns också några vanliga fallgropar att vara uppmärksam på. En risk är att diskussionen fokuserar på en enskild individs problem i stället för på faktorer i arbetsmiljön. Det finns också en risk att fokus hamnar för mycket på själva resultatet av en kartläggning, i stället för på den fortsatta dialogen och arbetet med att ta fram konkreta åtgärder. Ibland kan diskussionen dessutom fastna i att analysera det som redan har hänt, i stället för att rikta blicken framåt mot vad som kan förbättras. Slutligen kan arbetet försvåras om förbättringsområden inte prioriteras, eftersom det då blir svårt att omsätta resultaten i konkreta förändringar.

Evidens för olika förändringsåtgärder

Evidens för olika åtgärder
Förändringsåtgärd
Förändringar i arbetstidsarrangemang	Det finns evidens för att ökat inflytande över arbetstiden är effektivt för att förbättra balansen mellan arbete och privatliv. Interventionen kan också vara effektiv när det gäller hälsoutfall
Inverkan på arbetsuppgifter eller arbetsorganisation	Det finns evidens för att interventioner som ökar medarbetarnas kontroll kan leda till positiva hälsoeffekter för anställda.
Förbättring av den psykosociala arbetsmiljön	Det finns bevis för att interventioner som förbättrar olika aspekter av den psykosociala arbetsmiljön kan leda till positiva effekter på den psykosociala arbetsmiljön och medarbetarnas välbefinnande. Positiva resultat observerades i studier som introducerade arbetsgruppsaktiviteter med fokus på bättre kommunikation och stöd, och deltagandeperspektiv för att förbättra processaspekter i arbetsmiljön och kärnuppgiften.
Introduktionsprogram för nyanställda	Det finns bevis för att introduktion av nyexaminerade genom mentorsprogram eller andra former av systematisk och stödjande introduktion visar resultat som förbättrar "kompetenser". Interventionen kan också vara effektiv när det gäller att minska personalomsättningen och förbättra arbetstillfredsställelsen.