Vad vi gör
Det är känt att omkring 10 procent av världens befolkning lider av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en inflammatorisk luftvägssjukdom som orsakar mer än tre miljoner dödsfall varje år. Vad som är mindre känt är att mortaliteten vid mycket svår KOL är jämförbar med den vid lungcancer. Kostnaderna för hela patientgruppen med KOL beräknas överstiga tre procent av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten inom Europeiska unionen.
Den främsta riskfaktorn för att insjukna i KOL är långvarig exponering för tobaksrök men på global nivå antas annan exponering stå för en betydande andel av sjukdomsfallen. Exempel på sådan exponering är luftföroreningar som uppstår vid förbränning av annan biomassa än tobak, partiklar i trafikmiljöer och vissa typer av damm inom byggindustrin. Händelser tidigt i livet, såsom för tidig födsel, lunginflammation och svår astma, utgör också kända riskfaktorer. Hos patienter med KOL så utgör upprepade luftvägsinfektioner en riskfaktor för sjukdomsprogress, särskilt vid samtidig förekomst av kronisk slemhosta (kronisk bronkit) och bronkiektasier, ett tillstånd med försämrad ciliär slemtransport i luftvägarna.
Det är känt att patienter med KOL har sinsemellan olika prognos och dagens diagnostiska metoder räcker inte till för att med precision identifiera enskilda patienter med ökad risk för dålig prognos. Dagens diagnostiska metoder räcker inte heller till för att med säkerhet förutspå den enskilde patientens svar på behandling. Dessa brister utgör ett stort praktiskt problem för sjukvården. Därtill saknas i dagsläget effektiv behandling av den specifika inflammationsbild som är vanligast och som är kopplad till den ökade infektionskänsligheten hos patienter med KOL. Alla dessa problem hänger samman med en bristande förståelse av grundläggande sjukdomsmekanismer på cellulär och molekylär nivå.
Att det finns en ökad infektionskänslighet vid KOL trots en lokal ansamling av värdförsvarets antimikrobiella immunceller i luftvägarna utgör något av en paradox. Vår forskargrupp arbetar sedan flera år med den övergripande hypotesen att viss exponering i luftvägarna förändrar värdförsvarets funktion i grunden, särskilt den kritiska cytokinsignalering som styr lokal ansamling och aktivering av immunceller för mikrobiell avdödning. I syfte att identifiera kritiska förändringar i det antimikrobiella värdförsvaret så karakteriserar vi kvantitativa förändringar hos relevanta cytokiner i luftvägar hos rökare med och utan KOL, och jämför med motsvarande cytokinsignalering hos friska forskningspersoner. Vi undersöker också betydelsen av samsjuklighet såsom kronisk bronkit. Därtill kartlägger vi den bakteriella mikrobiotan i relation till cytokinsignalering. För att värdera vilka immunceller och cytokiner som är mest relevanta så undersöker vi även friska forskningspersoner med och utan mikrobiell stimulering i luftvägarna, samt patienter med lunginflammation. För kartläggning av specifika cellulära och molekylära mekanismer så använder vi humana cellmodeller ex vivo. Genom att kombinera dessa olika studier kan vi identifiera nya cellulära och molekylära mål för diagnostik, uppföljning och behandling av KOL inklusive vanliga former av samsjuklighet i lungorna, och i förlängningen även för prevention.